Utbildningspolitik

1. Om högskolorna önskar bör de kunna samarbeta även över universitets-yrkeshögskolegränserna

Högskolornas strukturella utveckling fortsätter utgående från högskolornas strategier. Samtidigt granskas högskolesystemet som helhet. Högskolorna uppmanas att granska sitt utbud, sin arbetsfördelning och sitt samarbete i proportion till sina mål och till andra högskolor i samma område, i Finland och internationellt. Högskolornas strategiska val och samarbete stöds och eventuella legislativa och administrativa hinder för samarbete undanröjs.

För att nätet av högskolor även i fortsättningen ska vara av hög kvalitet och omfatta hela landet måste Finlands 16 universitet och 25 yrkeshögskolor kunna samarbeta så intensivt som möjligt när de anser att detta är fördelaktigt.

Högskolorna måste själva få definiera sitt samarbete och sina samarbetspartners. I och med universitetsreformen fick universiteten mera makt och större ansvar att organisera sin verksamhet och utarbeta sin strategi. Detta mål måste främjas genom att undanröja hindren för samarbete.

Syftet med dualmodellen har varit att särhålla innehållet i examina. Detta betyder dock inte att högskolorna måste vara åtskilda. Indelningen av examina i enbart yrkeshögskola eller universitet är en alltför grov indelning. Högskolorna bör definiera examensinnehållet öppnare och tydligare genom kompetensmål. På detta sätt får sökande, studerande, arbetsgivare och andra intressegrupper lättare information om den kompetens som examen leder till. Om samarbetet är intensivare kan man lättare planera examina som skiljer sig från varandra.  Högskolorna behöver inte vara likadana överallt. Högskolorna har olika utgångspunkter på olika håll i Finland och de bör kunna planera sin verksamhet utgående från dessa utgångspunkter.

Vetenskapsgrenarna och läroämnena skiljer sig också från varandra. Den traditionella uppdelningen i universitet och yrkeshögskola lämpar sig bättre för en del branscher än för andra. Till exempel i högskoleutbildningen inom affärsverksamhet påminner ekonomie kandidatexamen och tradenomexamen mycket om varandra, medan magisterexamen är en egen helhet. Inom de ekonomiska vetenskaperna finns det utmärkta utgångspunkter för samarbete och en ny arbetsfördelning också utöver den uppdelning som dualmodellen skapar. Det finns också många branscher där undervisningen är helt koncentrerad till universitet och där samarbetsmöjligheterna och nyttan är mindre.

Genom ett intensivare samarbete och en bättre arbetsfördelning kan onödig överlappning gallras bort och en effektivare användning av resurserna vid högskolorna främjas. Onödiga legislativa och administrativa hinder för samarbete bör undanröjas och högskolorna bör kunna fatta de beslut som är de bästa med tanke på de egna utgångspunkterna. 

2. Högskoleexamina, i synnerhet kandidatexamen, måste utvecklas ytterligare genom kompetensmål

Högskolorna fortsätter att utveckla sina examina enligt trestegsexamensstrukturen, dvs. en lägre och en högre högskoleexamen och doktorsexamen. För varje examen fastställs kompetensmål. Högskolorna omvärderar innehållet och belastningen i sina examina. Speciell uppmärksamhet fästs vid innehållet i kandidatexamen och relevansen på arbetsmarknaden och/eller i påbyggnadsutbildningen.

Målen för examina och den kompetens de ger ska beskrivas tydligt för att sökande, studerande, arbetsgivare och andra intressegrupper lättare ska kunna utvärdera examina och sina egna val.
I synnerhet måste kandidatexamen vid universiteten ytterligare utvärderas och utvecklas. För examina har en nationell referensram och europeiska referensramar utarbetats genom vilka examina bör granskas och utvecklas. Examina och syftet med dessa är olika inom olika vetenskapsgrenar, men alla examina måste ha ett klart mål, t.ex. en examen som förbereder för fortsatta studier eller är inriktad på arbetsmarknaden.

När examina är tydliga och målinriktade samt rätt dimensionerade genom studerandenas arbetsmängd kan examen avläggas snabbare och arbetskarriärerna förlängs. Om den lägre och den högre högskoleexamen avskiljs till separata helheter förbättras också studerandenas möjligheter att skapa individuella studievägar och de negativa följderna av felval minskar när möjligheten till rörlighet mellan examina är större.

Om en studerande arbetar mellan kandidatexamen och magisterexamen klarnar ofta de individuella målen och därigenom blir studierna som leder till magisterexamen mera målinriktade och givande. Detta minskar också behovet att avlägga många examina och främjar livslångt lärande.

3. Människornas språkkunskaper bör förbättras och högskolestudierna bör göras mer internationella

Internationaliseringen av högskolestudierna främjas med den målsättningen att alla som har utexaminerats från en högskola har utfört en internationaliseringsperiod antingen under studierna eller under ett tidigare skede.

Utbudet av språkundervisning utökas på alla utbildningsnivåer med den målsättningen att en så stor del av de unga som möjligt studerar minst två främmande språk vid sidan av finska och svenska även.

Studier som avlagts vid en utländsk högskola ger examen en mer internationell prägel och placerar studierna i kunskapsområdets internationella kontext. Det internationella studieavsnittet kan också avläggas i hemlandet genom ett väl utfört studieavsnitt som har planerats speciellt med hänsyn till internationaliseringen.

Finland är inte en ö utan en del av Europa och världen. Ett gränsöverskridande samarbete är utgångspunkten redan nu och i ännu större utsträckning framöver. Människor bör få chansen att inhämta internationaliseringsfärdigheter, lära sig samarbete kulturer emellan och främmande språk. Högskolornas studentutbytesprogram är redan nu relativt populära, men fortsättningsvis åker största delen av studerandena inte utomlands för att studera. Rörligheten under studietiden ökar också människornas möjligheter att bli sysselsatta, både i sitt hemland, i Europa och i andra delar av världen.

Språkkunskaper är oumbärliga för ett litet folk, men de ungas språkstudier har blivit oroväckande ensidiga. Det är så gott som obligatoriskt att behärska engelska, men språkstudierna måste omfatta mera än detta språk. I internationellt samarbete är det nödvändigt att vara bevandrad i språk och kulturer. 

Att vara förtrogen med rörlighet samt språk och kulturer ökar också samförståndet och toleransen mellan kulturer och minskar främlingshatet.