Kommunalpolitik

Kommunernas ekonomi och verksamhetens effektivitet är viktig för hela nationalekonomin. Den kontinuerliga obalansen mellan kommunernas utgifter och inkomster måste åtgärdas när befolkningen blir äldre och den demografiska försörjningskvoten blir ofördelaktigare än idag. För att den offentliga ekonomin ska vara hållbar krävs också en effektivare styrning av kommunalekonomin. Den nuvarande fasta kostnadsfördelningen som ligger till grund för statsandelssystemet passar dåligt ihop med kostnadsunderskottet som är ett problem under kommande decennier. Därför ändras det nuvarande systemet med statsstyrning på så sätt att det i större utsträckning än tidigare är ett system som styr kommunalekonomin, är genomskinligt, motsvarar de faktiska kostnaderna samt styr och sporrar kommunerna till förnuftig verksamhet och effektivitet.

Staten bör bättre kunna sköta hela den offentliga ekonomin och dess styrbarhet samt även i större utsträckning den ekonomiska politiken. Förutom strukturomvandlingen i kommunernas statsandelssystem utreds möjligheten att flytta över en del av kommunernas nuvarande verksamhet på staten. Det första som bör utredas är om specialsjukvården helt kan börja ordnas av staten.

Under valperioden skapas inga nya subjektiva rättigheter. Regeringen reder också ut den nuvarande offentliga servicehelheten och beslutar utifrån denna utredning för vilka tjänster självrisken kommer att höjas och vilka tjänster den offentliga förvaltningen inte längre kommer att tillhandahålla överhuvudtaget.

På riksnivå strävar man genom produktifierings- och kostnadskalkylprojekt för olika tjänster efter att fastställa de faktiska kostnaderna för tjänsterna och göra det möjligt att jämföra olika kommuner och samkommuner samt andra tjänsteproducenter. Målet är att få till stånd en så kostnadseffektiv och högklassig tjänsteproduktion som möjligt och en maximal produktivitetsökning. Regeringen sporrar den offentliga, privata och tredje sektorn till samarbete beträffande tjänsteproduktionen.